Påfrestande!
När jag vaknade tidigt imorse så kände jag att jag hade så mycket kärlek inom mig och va så otroligt lycklig. Såg att jag hade fått en kommentar här på bloggen av min bästa vän och blev så otroligt glad, kan nog leva länge på den. Är fortfarande jätte glad och lycklig men idag har jag även fått känna på känslan av att det kan vara fruktansvärt jobbigt att lägga undan sig själv totalt och vara någon annan till lag fullt ut. Jag älskar mitt kära barn och hund obeskrivligt mycket men ibland kan det vara påfrestande. Att inne ens få klä på sig, gå på toa eller ta ett glas vatten utan att det tjuras tär på en ibland. Det blir inte bättre heller av att Tilda sitter och gnyr ikapp med Ebbas skrik. Ibland skulle jag så gärna vilja dra ihop några tjej kompisar och sätta sig på något mysigt ute ställe, ta en drink och prata massa strunt. Bara få koppla av och koppla loss för en stund. Men sen kommer sån stund som nu när mitt älskade barn ligger och sover så gott i min famn, hunden vid fötterna och snarkar och man känner att man älskar livet. För det gör jag, är så otroligt glad för det liv jag har skapat och som jag får dela med så fantastiska människor. Jag är lycklig och vill inte leva något annat liv. Mvk Sara! 💛
<3
Det är väl det som är tjusningen med att vara mamma, man blir så sjukt frustrerad när man försöker med allt för att ens barn ska vara nöjd men inland duger inget. Nästa sekund blir man så fylld med kärleken till ens barn att man vill gråta. I vilket fall får man ha dåliga dagar, det kan ju bara bli bättre :)
Kärlek till er mina fina 💛